Bajsmåndag

Idag har hela dagen gått i slowmotion, som att gå åt fel håll i en rulltrappa, preciiis så! Och ALLT har gått fel! Så jäkla störigt. Gör-om-gör-rätt på allt jag gjort!

Jag har inte ens förstått vad folk har sagt till mig utan har suttit som en fågelholk och hajjat nada. 

Jag avslutade dagen med att jag skulle kopiera in ett pris på en artikel men kopierar in priset på ALLA artiklar.... så plötsligt får Systembolaget betala 66.70 kr på ALLA artiklar från en av våra importörer, BRA JOBBAT!! Jag har svurit typ hela dan så min kollega sa till slut; - Alltså om du ska svära så där kan jag ju aldrig ta hit mina barn! :-) 
(Det hör till saken att han svär mer än mig). 

Sista svordomen, då priserna gick fel, var ett högt och rejält Meeen va FAAAAN!! Då ropade chefen från andra rummet; - Vad är det med dig? Har du svarat fel på frågan "ersätt allt innehåll" nu igen? 

En liten fadäs som hände då jag var rookie i IT-Branchen, en fadäs som jag fått höra MÅNGA GÅNGER!

Det här hände; För att göra en lång historia kort så när jag började i IT-branschen var jag kollega med båda ägarna till det företag jag arbetar på idag. Hajjar ni? Dom slutade alltså på det företag jag arbetade på och startade ett bolag tillsammans, därav är bolagsnamnet Westerling & Holm. Ägarnas efternamn, inte så långsökt men, ja ni fattar!

Jag blev rekryterad till IT-branschen från min trygga lilla bubbla som Redovisningsekonom. Jag var livrädd, kändes som jag hade tagit mig vatten över huvudet. Helt plötsligt skulle JAG implementera nytt IT-system till våra kunder. Jag som hade "suttit på andra sidan" i alla år och varit kund själv skulle nu alltså supportera och ge våra kunder stöd i ett nytt affärs-system. 

Jag hamnade i ett nytt kund-projekt med ovan nämnda ägare, jag rookie och dom seniorkonsulter. Problemet var bara att dom hade as-mycket att göra så dom lämnade mig som en liten nykläckt fågelunge på egen hand. Det där fixar du! Säg till om/när du behöver hjälp! Det kommer gå bra! Osv osv.... jag hankade mig fram så gott det gick. 

Det affärssystem vi arbetar i är ett ganska stort system där man bygger kundernas fönster efter deras önskemål. Det finns förstås en standard med en massa fönster men jag vet ingen kund som arbetar i endast standardfönster, man bygger allt åt kunden. Så också denna kund. Jag hade ju gått utbildning i att bygga fönster så det gick ju som en dans. Jag byggde för glatta livet, vilket även de 2 herrarna gjorde. Dom byggde de avancerade fönstren och jag de mindre avancerade fönstren. 

Så en söndagkväll (kommer ihåg det som igår) har jag byggt ett fönster och ska lägga in det i deras system. Får frågan, som man alltid får, Vill du ersätta hela innehållet i tabellerna? Och jag svarar JA......jag svarar JAAAAA!!! I exakt samma sekund som jag gjort det inser jag mitt misstag. Jag har alltså ersatt ALLA fönster med MITT fönster. Dom hade nu alltså ETT fönster av ca 200 hundra specialbyggda fönster.

Jag blev så rädd så jag fort som attan stängde ner hela systemet och öppnade det igen, i hopp om att allt skulle vara tillbaka. Ni vet när man stänger ner och får frågan vill du spara dina ändringar och man kan svara NEJ, det hade jag hoppats på, men nä den frågan kom INTE.

Gråtandes ringde jag vår tekniker, en söndagkväll, och han lugnar mig. 

Teknikern - Jag kommer tidigare till jobbet i morgon så löser vi det där, vi läser tillbaka deras backup. Lugn bara lugn!

Lite lugnad blev jag men skakade ändå som ett asplöv, tänk om kunden kommer till jobbet innan vi läst tillbaka backupen och inser vad som hänt. Det blir ju slutet på min IT-karriär. 

Måndag morgon är både han och jag 6.30 på jobbet, vi visste nämligen att detta var ett företag med egen produktion och dom började kl 07.00, så vi var där tidigt för att kunna läsa in backupen och ingen skulle märka nåt. En backup läser man ju in på 5-10 minuter, så ingen fara på taket.

Klockan börjar att närma sig 07.00 och jag blir mer och mer nervös, vafaan läser han inte in backupen för? Teknikern ser mer och mer bekymrad ut och jag håller på att börja gråta igen för jag inser att det håller på att skita sig, bigtime. 

Han säger lite klent till mig - Alltså, jag hittar inte backupen! Jag har sökt igenom hela servern och det finns ingen backup!

D E T  F I N N S  I N G E N  B A C K U P!!! 

Jag kommer inte ihåg om jag kräktes eller bajsade på mig först! (Skojjar, inget hände, men jag började iaf gråta). Och ungefär där ringde min telefon....det var VD:n på företaget där jag sopat rent alla fönster, samma företag som inte har någon backup för att kunna återställa allt. Jag höll på att tappa telefonen när ringsignalen kom....så nervös var jag. Han var ARG, jätteARG....han var sån, inte ödmjuk för 5 öre. Ni vet stor och bullrig och blev jävligt arg när saker gick fel. Det här hade gått fel, väldigt fel!!

Fyyyyy vad jag mådde dåligt! Jag och mina 2 kollegor fick jobba dag och natt i en vecka för att kunna återställa så pass att dom kunde fortsätta sin verksamhet, som sagt, både produktion och försäljning hängde ju på systemet, massor av anpassningar som skulle fixas till i fönstren. Gratis-jobb såklart. Hur kul när man har bonuslön. Alltså jag själv kunde jag ju bita i det sura äpplet men kollegorna som fick offra sig dubbelt upp och inte få betalt. Det här är ju fönster som man bygger under flera veckor så hur ska man komma ihåg allt man gjort. Det var triggrar och specialfönster högt och lågt, massor som gick snett i systemet i flera veckor framöver, även det gratis-jobb såklart.

Efter ovan mördarvecka gick jag in till chefen och sa; - Jag förstår om du säger upp mig nu! Han tittade som en fågelholk på mig, - Vaa, varför skulle jag göra det? 

Jag fick alltså inte sparken som jag trodde..... herre min get vilken fadäs! Har nog aldrig mått så dåligt rent yrkesmässigt någon gång i mitt liv. 

Det här är en händelse jag får höra OFTA....väldigt ofta! Kan ni förstå att samma kollegor jag hade då är mina chefer idag....att dom ens ville höra talas om mig efter den där händelsen är ju en gåta. Men något verkar jag ha gjort bra eftersom dom nu anställt mig :-) 

Learning by doing :-)