Så i morse åkte dunjackan på igen. Jag orkar inte frysa mer, eftersom vår-månaden maj sviker mig blir jag tvungen att återgå till vinterjackan. Och vet ni....påväg tillbaka från kund till jobbet (en promenad, om man går fort, på 10-15 minuter) så blev jag varm. Prisa gud, jag fick knäppa upp jackan. "Plötsligt händer det".
Och när jag åkte hem från jobbet kl 17 var det vår-varmt ute. Gud hör bön, det var BARA för att jag tog dunjackan idag. Jag kan leva med det, jag kan ta dunjackan varje dag om det är det som behövs.
Idag var äldsta sonen på middagsbesök och då blev det hans favoritmat; hemmagjord pesto med pasta och kyckling. Nu har han precis åkt och mor tittar på Biggest Looser och dricker läsk därtill, sockerfri läsk, en bra kombo :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar