Julmiddag

Fantastiskt gott julbord i sedvanlig WH-anda på en fin herrgård med respektive och övernattning. Riktigt trevligt!

Cheferna höll tal....som vanligt...alltid roliga tal och mycket skratt. En resumé av året lixom :-) och så fick alla en julklapp. Och såsom alla år så får vi en julklapp som vi blir ombedda att ge till någon kollega, det vill säga jag blev uppropad, får en julklapp, kramar cheferna och dom säger vems julklapp jag fått. Jag går till personen och ger julklappen och kramar god jul. Ett himlars kramade och rörigt blir det, cheferna tycker det är jättekul :-D

I år fick vi ett fårskinnsfäll, superfint. En del fick vitt, en del fick ljusbrunt och vi fick ett mörkbrunt....superfint, varmt och gosigt om rumpan i soffan när det är ruggigt väder ute.

Och Fru Joona var uppe till kl 01.45, kors i hela taket. Jag blev själv chockad när jag för första gången på hela kvällen tittar på klockan och den är 01.30. Innan vi for sa jag till Henry att han inte skulle bli förvånad om jag kastade in handduken kl 22-23. Att titta på klockan första gången kl 01.30 betyder ju att man haft himlars trevligt.... såsom sig bör på en julmiddag.

Dock blev jag ju jätte sömnig när jag såg att klockan var 01.30 så då när alla gick vidare för efterfest i grannhuset tackade jag för mig och hoppade i bingen.

Men....Suss kunde inte sova....alls... så kl 03.30 messade jag Henry och sa att nu fick han komma hem så jag slapp ligga där ensam i mörkret och Facebooka.

Han ramlade hem 03.40 och luktade som ett helt bryggeri...majj gadd alltså. Jag kunde inte ens ligga vänd mot honom utan att få huvudvärk av ångorna :O

Dock kunde Fru Joona fortfarande inte sova, pigg som en mört....så Herr och Fru Joona låg och pratade till 04.30-isch. Som ett gammalt pensionärspar som har hela livet framför sig.

Känns som om jag inte sovit en enda blund på hela natten, har tittat på klockan varje timme och när klockan var 09.00 så klev vi upp och åt en gooood låååång frukost. Därefter var vi ett gäng som tog en promenad runt nejden. Det var friskt och bet i kinderna men från i morgon kväll och tre veckor framåt är det sol och varmt, me like!

Det var himlars mysigt att träffa alla, jag var lite nervös innan eftersom jag lämnade kontoret i tårar för en vecka sedan, var rädd att det skulle komma jobbiga frågor osv. Men det släppte verkligen med en gång, alla kom fram och kramade om mig och frågade hur jag mådde. Det hade jag inte förväntat mig kan jag säga. Omtänksamt till tusen.

Och efter middagen tog chefen tag i mig och sa Suss, hälsan går före allt, det får ta den tid det tar. Jag är rädd om dig. Bästa chefen....finaste Tompa.

Nehepp, Henry är nere i källaren och hämtar resväskorna, så nu vigs dagen till packning....och jag behöver nog inte säga att jag är trött va :O No shit sherlock!

Och receptet, det är fortfarande inte uthämtat, Henry gjorde ett sista försök igår men....nä det var fortfarande restnoterat och Dr Muhammad hade inte skrivit ut något annat som jag bad honom om, så jag får snällt invänta att Imigran anländer till Apoteket någon gång i januari.... orka!

Men vet ni, jag har inte haft migrän sedan förra fredagen. Hur befriande! Och....*trumvirvel* ingen migrän efter Aziz-besöken denna veckan, varken i tisdags eller i fredags. 

Hörrni, det vänder....kanske kanske.... Ska dock erkänna att jag är orolig för att börja jobba i januari, dels pga mitt psykiska mående och dels för att falla tillbaka i huvudvärksträsket igen. Men det tar vi då....först semester i landet där palmerna bor.