När man har bråttom...

Blir det ibland körigt. I preciiiis samma veva som vi sladdar in i hamnområdet ringer Henry ett samtal och jag bläddrar bland bokningspapprena. 

Henry vevar framför mina ögon och undrar om vi ska med Scandlines eller HH. Jag ser förvirrad ut och letar febrilt. Vilket resulterar i att vi får ta jordens omväg runt stan. När vi väl hittar rätt och snirklat oss in på en liten smal avfart säger jag till Henry 

-Det här känns fel, det känns som enkelriktat. 

Varpå vi möter några bilar och det är en aning smalt. Joråserru, mötande bilar är dom som håller på att åka AV båten. Pinsaaaamt! Henry gjorde en manöver och åkte av på en avfart, ni vet en avfart för dom mötande så vi fick nästan göra en u-sväng åt fel håll för att komma runt.

Det bästa av allt var att en vilsen bil åkte sakta och förvirrat efter oss :-)  

Såja! 

Väl i kön till färjan så släpper dom ju på bilar i köordning. Vi står i kö 2 och när vår kö släpps på så tycker en Italienare i kö 3 att han vill också åka på nu. Henry slänger sig på tutan och tutar galet mycket och skriker;

- Stå i linjen you fucking moron! 

 Inte likt Henry men är man en stressad Henry så kan allt hända. Jag sa lite lågt och menande;

-Men Henry! 

Nu har vi fått i oss en pölse och är på väg genom Danmark. Temperaturen har redan ökat till 19 gr, whohoo det går bra nu! 

Förjan från Rödby går 15:15 och GPS:en säger att vi är där 15:28, familjen dysfunktionell i ett nötskal.