Hänt i veckan...

Tja vad har hänt egentligen, här går livet i sakta lunk. Mornarna blir kallare och kallare så Fru Fryslort har avancerat till halsduk. Om jag inte hade varit så sen i morse hade jag sprungit tillbaka för och hämta vantarna också. Shiiiit, vad kallt det var.   

Helgen som gick var seg som sirap. I fredags var Henry på middag med skytteföreningen så jag var hemma alena. Jätte kul faktiskt - not! Grannen kom över och frågade om Henry kunde hjälpa till lördag morgon kl 8.30 att bära deras piano från vardagsrummet in i en flytt bil. I en bråkdels sekund tänkte jag säga JA men insåg att det var inte så snällt med tanke på att jag visste att han inte skulle vara hemma fören vid 1.30. Jaaa, kommunikationerna mellan city och Åkersberga går ju inte i skytteltrafik på kvällar och nätter om man säger så. 

Hur som haver sa jag till grannen att Henry är på galej och kommer hem i natt så jag vet inte om jag vågar lova bort honom så tidigt. Hon förstod och var tacksam att jag försökte ringa Henry och fråga i alla fall. 

Men......Henry är en god granne och medborgare så han gick upp kl 8.15 (trots i säng kl 2.00) och hjälpte till att flytta åbäket. Tungt så ini h...vete...  tur han är stark som en björn.


Jag......jag stod i fönstret och tog kort...jag har ju ont i ryggen och kan under inga omständigheter bära tungt - right!

Vi har olika uppgifter i det Joonska hemmet, det har vi pratat om förut. Jag handlar och lagar mat och Henry gör allt annat....jooo precis så är det. Han är lixom husets vaktmästare kan man säga. Han har dessutom sett till att vi har en återvinningscentral i tvättstugan....vi kör tydligen någon form av rajd där man ska se till att soptunnan ska tömmas så få gånger det bara går inom loppet av en månad. Till följd att man istället lagrar alla sopor i tvättstugan. Jaa, JAG diskar inte konservburkar och tetraförpackningar....det förstår ni nog. Men nåt jag har anammat är de bruna papperspåsarna som man slänger mat i. Inte för att jag egentligen vill utan för att min man blir varulv när vi slänger mat i vanliga soppåsen. Nu har de bruna papperspåsarna varit slut i över en vecka och Henry är frustrerad varje gång jag handlar vaarfööör tar du inte med dig papperspåsar? 

Frun gör bäst i att göra som sin man säger. 

En lydig fru är en lycklig fru. Därför hämtade jag MÅNGA bruna pappåsar när jag handlade sist. Så många så Henry undrade vad jag ska göra med alla dom där påsarna....jaaa se han blir aldrig nöjd. 

Det är dimmigt på mornarna och den här tanten har redan dålig syn som det är, så dimman underlättar ju föga. Vi har 4 olika bussar som åker förbi vår station så man behöver kolla vilken man ska åka med och vara snäll och vifta förbi den man INTE ska åka med så dom slipper stanna. 

Kan ni se framför er när den här tanten står längst ut på busshållplatsen och kisar för att se vad det står för siffror på bussen....och tror ni bussen hinner stanna?? Jao...typ när den är mitt framför mig ser jag att det inte står "mitt" bussnummer och jag börjar veva att jag inte ska med. En gång stannade busschauffören och öppnade dörren och skrek barskt du kan ju vifta om du inte ska med så jag slipper stanna!!! Eeeh, jag fann mig inte just då för jag blev så paff men kom sen på när han hade åkt att jag skulle skrikit tillbaka - "Det är faaan inte lätt och se när man är blind!!! Så det så!!!"

Phuu, tänk på blodtrycket Fru Joona, lugn och fin!

I fredags då jag var ensam på kvällen tog jag med träningsväskan till jobbet. Henry lämnade bilen på jobbet kl 17.00 och jag kunde köra till gymmet....men se DET orkade inte den här tröttmössan när det väl kom till kritan. 

Men när jag kom hem fick jag såååå dåligt samvete så jag tog på mig träningskläderna och körde tabata intervaller hemma istället. Dock orkade jag inte laga mat den här fredagen heller och bror med svägerska är i USA så inte kunde jag glida in till dom heller. Så det fick bli en påse Makadaminötter till middag, näringsrikt och bra :-) 

 I söndags tvingade jag med Henry att handla, han smiter gärna undan när det ska handlas....precis såsom jag gör när det ska tvättas. Vi lär oss av varandra lixom :)

Väl i affären fick jag syn på jääääättefina rosbuketter för 39.90. Hallå....hela roshinken skrek efter mig...kööööp....kööööp. 

Henry tittade på mig och sa Varför ska vi köpa rosor för? 

På riktigt!!! Är inte Henry världens hemtrevnadspyssligaste och romantiskaste som finns! 

Alltså kolla buketten, dom är långa, grova och stora rosor. Vem kan undgå att köpa dom? Hade inte Henry varit med hade jag köpt 3 olika färger och fyllt hemmet med. Henry stod ett långt tag och muttrade varför vi skulle köpa rosor för? Han hade ju handlat en bukett till mig för 3 (!) veckor sedan, räckte inte det. När jag tjurade ihop, såsom bara jag kan göra när jag får blodsockerfall, så kramade Henry om mig och sa det är väl klart du ska köpa rosor älskling. 

Då blev flickan glad!

 Äldsta sonen har tagit körkort också. Han är envis som en get. När den vinnarskallen bestämt sig för att göra nåt så ska han klara det....på en bråkdels sekund. Körkortet taget på några få veckor, sålde vattenskotern och köpte bil. Well done! 

Mamman fick skjuts hem från jobbet idag, lyxigt och ovanligt med en son som kör!