Middag

När man är utomlands måste man prova de lokala färdmedlen, det gör vi alltid utomlands. Så idag åkte vi den lokala bussen till Duffy´s. Bussen är gratis och massa roligt folk träffar man...alla pratar med alla. En äldre herre spelade munspel och en kille psykade Henry när han pratade med mig, vi misstänkte att han förstod vad vi sa, tills han frågade om vi pratade Svenska :) Hans föräldrar (som även dom var med på bussen) kom från Anderstorp och han själv hade varit på jobb i Sundsvall, dock kunde han ingen svenska mer än att han förstod att vi pratade språket, föräldrarna hade glömt svenskan (dom var mellan 90 och döden såg det ut som). Han klev av och sa "vi ses", på riktigt, vi är inte så här trevliga i Sverige. Visst, dom menar inget med det men så här trevligt bemött som man blir i USA finns inte i Sverige.

Fredrik var väldigt fascinerad av dessa "snören" som hängde längs med fönstren. När vi sa att man "plingar" med dom var han heeelt oförstående. -Hallå, vaddå hedenhös. 

Jag var mer fascinerad över att han aldrig upplevt snören på bussen. Är vi så gamla alltså. Kändes som igår när vi plingade med snören i Stockholm.  

Här i Florida kör man träsäten och har halva beachen på bussgolvet. Ingen snö här inte! 

Vi tog in på haket Duffys, majj gadd. Jag äter sällan, om aldrig, upp hela hamburgaren, men den här slukade jag med hull och hår. På riktigt, jag har aldrig ätit bättre burgare. Fredrik som älskar Mc Donalds kan aldrig gå dit igen... 

Ölen var billig :) 1 dollar (ca 7 kr) men Henry slog på stort och tog en Pitcher för 5 USD. Kostar lika mycket som för mitt glas vin.

I America stämmer man folk hit och dit så för att undvika detta äter man alltså på egen risk läs sista raden på menyn :) 

Väl hemma spelade "the locals" Schuffle board. 

Var vi än kommer och stannar för att bara titta så pratar folk med en. Nyfikna om var vi kommer ifrån, vad vi tycker om Florida osv. Mycket trevligt!