Har jag blivit gammal eller ungdomarna stora...?

Ja det är frågan? När ska man släppa taget? Jag försöker lite i taget men jäklar så jobbigt det är. Igår när killarna satt vid matbordet så höll jag på att ta kort på dom och då helt plötsligt så bara öppnar sig en ny värld, mina små troll är stora, dom ser ju vuxna ut. Neeej, dom ÄR inte vuxna men just då så kände jag, faan var har tiden tagit vägen, här sitter jag med 2 karlar och pratar vuxenprat och "igår" var dom ju mina bebisar som la sina knubbiga armar om halsen på en och sa "älskar dig mamma" (när hände det sist?).

Niklas skulle vara hemma kl 23.00 igår, typ JÄTTE tidigt för ALLAAA ANDRA är ute till MINST kl 01.00. Han var ute på dåligheter förra helgen och då fick jag nog, han får inte sova borta längre helt enkelt, ska hem, titta mig i ögonen osv... därav den tidiga hemgången igår kväll, inte så poppis. Ena hans kompis sa; så går det när man inte sköter sig, hehe, bara för att han hade varit skötsam förra helgen.

Strax före kl 23.00 kom Niklas hem...phu...skönt, kan slappna av igen. MEN, vad händer, han går in fyller en flaska med vatten och drar iväg på moppen igen!!!! Hallåååååå!!! Jag ringer hans mobil och får höra att en kompis har druckit för mycket alkohol och han vill hjälpa honom. Jag får inte veta var han är och vem det är...okej, BRA att han bryr sig och stannar hos honom, dom var iofs flera där (det hörde jag) men hur agerar man som vuxen? Ska jag ringa föräldrarna, men jag visste ju inte vem det handlade om? Jag visste inte var dom var. Jag höll kontakt med Niklas varje 15 minut för att höra läget, om han var okontaktbar måste dom ringa hans föräldrar, men så var inte läget, enligt Niklas. Han hade fått i sig hela flaskan vatten (1,5 L) och började må bättre, killens pappa ringde på mobilen och var orolig eftersom han inte hade svarat under kvällen (tror jag det) han berättade att han hade druckit och att han mådde bättre nu, pappan kom och hämtade honom, äventyret var över, för den här gången...

Hade ett lååångt samtal med Niklas när han kom hem. Han säger; men mamma du fattar inte, vi tar hand om varandra, så som jag gjorde idag, jag skulle aldrig lämna någon i sticket och jag vet att alla skulle göra samma för mig...om det skulle hända. Jag röck tag i hans jacka och sa att den luktade rök, men ge dig mamma! Är jag nojjig, ja kanske...

Han fattar inte...varför får dom inte dricka? Det är ju "bara" 1,5 år kvar till dom får gå på krogen. Suck! Att vara orolig tonårsförälder är inte lätt. Dom är stora nu men ändå så små. Jag har täta kontakter med våra fältassistenter i kommunen, försöker ha koll, dom säger NOLLTOLERANS ska gälla....jag håller på det! Dom kommer att fortsätta dricka men att säga vid varje tillfälle DU FÅR INTE DRICKA så dricker dom statistiskt sätt mindre än dom som "får" dricka. Jag hoppas och tror att det är så!!!